WIII
Bungy Jump ar fruktansvart haftigt!
Jag och tess fick hoppa sist, eftersom vi var lattast... men hoppa
gjorde vi. Jag var pissnervos, eftersom jag VET hur jag reagerade
pa swinget, och nu skulle jag hoppa trettio meter till. Men det var
bara att halla kaft och hoppa nar han raknat ner. Nar man hoppade
var man livradd, sedan kunde bade jag och Tess halla med om att man
hamnade i en fas pa tre sekunder nar man foll. Utan att nagot tog
emot, och man bara foll. Jag tappade andan av hur HARLIGT och
underbart det kandes! sen blev man radd igen nar repet tog
emot...
Nar man hade hoppat var det tankt att man skulle dra i ett rep,
sa att man slapp att bli upphissdad upp och ner pa, men jag
lyckades inte, fast jag drog och drog... Sedan nar jag kom upp sa
han att det inte vart nagon idee eftersom repet var hoppslingrat
runt mina fotter. Rackarns rabareber!
Det blev iaf Tess tur och det var ju lite spannande... Hon
freakade ut och kroppen satte emot och det var PRECIS sa den hade
gjort pa mig nar jag skulel gora swinget! Hon var lika forvanad som
jag efterat, hur kroppen hade reagerat. Men hon gjorde det iaf, med
lite overtalning och peppningar fran instruktoren sa gjorde
hon det. Sedan var vi glada som barn pa julafton!
Charlotta